Peter Lundgren och klimatet

Den här är fortfarande lite halvfärdig. Sammanfattning kommer sen kanske.

28 juli 2019 - -

Vem sade vad?

Sverigedemokraternas toppkandidat i EU-valet 2019 Peter Lundgren sade nyligen följande i en SVT-utfrågning:

[…] samtidigt ska man ha i åtanke att under de senaste 18 åren, har inte medeltempearaturen på jordytan ändrat sig. Den ligger konstant. Och det är fakta ifrån FNs klimatpanel.

Programmet var en del av SVTs valserie Toppkandidaterna. Det kunde fram till strax efter valet ses här på SVT play. Nu i efterhand måste man betala 1250 kr för att få en vattenmärkt digital fil skickad till sig. Programmet kunde ses kl 19.30 på SVT2 den 16e maj 2019 (viktigt att veta om man vill hitta det efter att programmet blir låst på SVT Play). Det ska också gå att se på programmet på Kungliga Biblioteket.

Jag skriver ut citatet med lite mer kontext:

– Forskare är eniga om att det är bråttom. Utsläppen måste minskas drastiskt inom 10 år. Tror du på det?

– Det tror jag på. Men samtidigt ska man ha i åtanke att under de senaste 18 åren, har inte medeltempearaturen på jordytan ändrat sig. Den ligger konstant. Och det är fakta ifrån FNs klimatpanel. Ska vi få ner CO2-utsläppen, så är det ett obestridligt faktum att där finns hälften av CO2-utlsäppen – i Stilla-havs-regionen och Asien. Inte minst Kina.

Efter intervjun

Efter intervjun gjorde SVT ytterligare ett inslag där de frågade Peter Lundrgen om hans uttalande. De frågade också två experter, en naturgeograf och en meteorolog. Här klistrar jag in en snutt av vad experterna säger:

– Vi hade en kraftig uppvärmning fram till slutet av 90-talet. Därefter hade vi en relativt konstant temperatur i närmare 10 år, men sen har temperaturen fortsatt att stiga, ganska mycket dessutom.

Peter Lundgren angav att källan till hans uttalande om 18 år är en artikel och paneldebatt på norsk TV. I Temperaturen på kloden har stått stille i 18 år sägs det att

På begge sider av debatten er forskerne enige om at det ikke har vært noen tydelig temperaturøkning de siste 18 årene.

Den norske Nobelpristagaren Ivar Giæver säger dessutom såhär:

Vem har rätt; låg temperaturen still?

Jag undersöker hur det ligger till med temperaturen. Vad hände i perioden 1998-2015 som den norska artikeln refererar till?

Den norska sidan refererar till datasamlingen HadCRUT4. Den är tillhandahållen av ett brittiskt universitet och bygger bl.a. på data från den brittiska nationella värdertjänsten. I datamängden ingår genomsnittstemperaturer månadsvis för hela jordytan (ytvatten och ytluft). Man kan också få temperaturan för jorden uppdelad i stora rutor.

Titta på data

Här är ett punktmoln för datat som Lundgrens källa refererar till. Varje punkt är ett månadsgenomsnitt ur HadCRUT4. Jag tycker inte det är tydligt att temperaturen ökar i perioden bara av att titta på datat. Jag har medvetet valt ut ett intervall där det är minst tydligt att det finns en positiv trend. Istället för de 18 åren 1998-2015, tar jag åren 1998-2012.

Jag testar två sätt att detektera trender. Det första är att anpassa en mjuk kurva till datat. Det andra är statistik analys av linjär regression. Linjär regression går ut på att anpassa en rak linje till punkterna. Om linjen lutar uppåt, finns det kanske en positiv trend (dvs temperaturökning). Annars finns det antagligen ingen ökning. I figuren ritar jag ut både regressionslinjen (mer om den senare) och den jämna kurvan:

Här blir det lite tydligare att regressionslinjen (orange) och den utjämnande kurvan (grön) trendar uppåt inom intervallet (genomskinligt rött). Jag skapade den mjuka kurvan genom ett Butterworthfilter. Här spelar det nästan ingen roll vilket filter man använder, jag vill bara att det ser ut att följa datapunkterna.

Regressionslinjen lutar svagt uppåt. På ett år är ökningen \(\approx 0.006\) grader. Under hela perioden är det lite under \(0.1^\circ\) ökning.

Här är en annan bild med ännu mer klimatdata. Det förra bildens intervall är utritat, och den regressionslinjen syns svagt i orange:

Statistik analys

För att den statistiska analysen ska fungera behövs lite andaganden. Jag antar att årsmedeltemperatur \(Y\) beror på år \(X\) som \(Y = \alpha X + \beta + N\) där \(N\) är oberoende normalfördelat brus. \(\alpha\) och \(\beta\) är okända konstanter. Man kan med ett statistiskt test räkna på sannolikheter för att \(\alpha\) är större än \(0\). Om \(\alpha >0\), betyder det att temperaturen antagligen ökar med åren inom tidsintervallet.

Jag använder ett färdigimplementerat statistikbibliotek. Med scikit.learn skriver jag:

lg_results = sci_stats.linregress(X, Y)
regress_line = X*lg_results.slope + lg_results.intercept
p_value = lg_results.pvalue

Ju lägre p_value, dessto mindre troligt att \(\alpha=0\). P-värdet är för det här fallet \(p\approx 0.009\) för det minsta intervallet på \(14\) år. För det fulla intervallet på \(18\) år, är p-värdet \(\approx 6\cdot 10^{-5}\), dvs försvinnande litet. Enligt modellen är det alltså mycket osannolikt att temperaturen har stått still i intervallet.

Slutsatser

Det har varit en temperaturökning under perioden. Jag tror att man tydligt kan dra den slutsatsen av min statistiska analys. Jag är varken klimatvetare eller statistiker. I nästa text redovisar jag hur jag har räknat.

Hur går det ihop med nobelpristagaren som säger att CO2-utslippene icke er så viktiga for klimaet? Och att teorien om att CO2 är så viktig avkreftes?

Jag har två förklaringar:

  1. Ivar Giæver menade inte att det inte fanns någon temperaturökning. Han menade istället att ökningarna var för små. Resonemanget kanske går såhär: Vår klimatmodell förutsåg en ökning, men det blev en mycket lägre. Alltså är klimatmodellen fel. Att det har varit en pytteliten ökning under 18-års-perioden spelar ingen roll, för att det som förutsågs var mycket större.
  2. Jag har missförstått statistiken - att göra regressionsanalys på det sättet jag gjorde med månadsdata är fel.

Huruvida jag har missförstått påverkar bara hur jag ska förstå den norska artikeln. Situationen med Peter Lundgren ska tolkas i ljuset av all ny klimatdata och klimatforskning som kommit till under de senaste 4 åren. Temperaturen ser ut att ha ökat med över \(0.2^\circ\). Klimatmodellerna blir (tror jag) hela tiden mer exakta.

Vad beträffar Peter Lundgren: som SVTs experter sade, har han klart haft fel om de senaste 18 åren och om vad IPCC har sagt. Han borde verkligen ha förberett sig bättre inför utfrågningen. Eftersom han sitter i EU-parlamentets transportutskott, tycker jag att han borde ha koll på klimatfrågor. Trasnport bidrar till i storleksordningen \(15\%\) av alla CO2-utsläpp. Har inte SD någon i partiet som han kan ringa till? De har en miljöpolitisk talesperson.

Vad krävs för att avfärda ett helt forskningsfält som Ivar Giæver gör?

Vad är kvar?

  1. Skriv om Peter Lundgren:
    1. han borde ha kollat upp bättre, och inte bara letat nyheter som kanske bekräftar världsbilden. Någon borde de ju ha i partiet som har läst en miljökurs på universitetet? Eller en IPCC-rapport? TYP KLART. Kanske länka till Summary for policymakers?
  2. Skriv om miljöforskning.
    1. Litar inte på som bara avfärdar ett helt forskningsfält. Han mot IPCC - ipcc vinner 😀. Kanske länka till XKCD? FORMULERA
    2. Jag har försökt lära mig lite klimatmodell - strålningsbalans, instrålning utstrålning, CO2s påverkan och atmosfäriska fönster. Tycker det låter vettigt och rimligt. Skriv inte här, länka till SLASK. Eller kanske ha en hel post bara om det?